Riksrevisionens rapport om återkallelser av uppehållstillstånd (RiR 2023:19) riktar skarp kritik mot den tidigare S-regeringen och Migrationsverket. En central poäng i rapporten är den signifikanta bristen på återkallelser, trots befintliga skäl. Till exempel konstateras att cirka 9 000 personer behöll sina permanenta uppehållstillstånd, trots att de hade flyttat från Sverige – ett tydligt avsteg från principen att återkallelse bör ske vid varaktig utflyttning.

Under 2020 fanns det enligt rapporten 13 000 fall där starka skäl förelåg att utreda om personer uppfyllde villkoren för sina uppehållstillstånd. Riksrevisionen påpekar att var tionde arbetstillstånd och var fjärde studerandetillstånd kan ifrågasättas. Detta pekar på ett allvarligt misslyckande från Migrationsverkets sida att noggrant pröva och övervaka beviljade tillstånd.

En central upptäckt i rapporten är den bristande styrningen och avsaknaden av mål och uppdrag från tidigare regeringar mellan 2013 och 2022. Migrationsverket har därmed saknat tydliga riktlinjer för återkallelser, vilket har resulterat i avsaknad av arbetsmetoder för att initiera, utreda och besluta om återkallelser. Denna avsaknad av processer har även påverkat hanteringen av information från andra myndigheter.

Ett systemfel som framkommer är att Migrationsverket endast har befogenhet att på eget initiativ kontrollera arbetstillstånd, medan andra myndigheter saknar rättsliga möjligheter att lämna över information. Riksrevisionen anser att detta fundamentala problem måste åtgärdas omedelbart.

Rapporten belyser också Migrationsverkets återkommande svårigheter med delgivningen av beslutade återkallelser. Myndigheten utnyttjar inte fullt ut de möjligheter som delgivningslagen ger, vilket tillåter personer utan rätt att vistas i landet att fortsätta resa in och utnyttja förmåner felaktigt.

En oroande konsekvens av bristerna är felaktiga utbetalningar på cirka 430 miljoner kronor från myndigheter och kommuner, vilket indikerar en allvarlig ineffektivitet och felaktig användning av offentliga medel.

Sammanfattningsvis är Riksrevisionens rapport tydligt kritisk mot den förra S-regeringen och Migrationsverket. Den pekar på allvarliga brister i styrning, processer och övervakning, och understryker behovet av omedelbara åtgärder för att rätta till systemfelen. Den nyligen tillsatta generaldirektören och regeringens initiativ för ökad öppenhet mellan myndigheter presenteras som positiva steg mot en mer ansvarsfull invandringspolitik.

Lämna ett svar