Penningtvätt för nära en halv miljard kronor – åtta personer greps vid stort tillslag

Ekobrottsmyndigheten (EBM) genomförde på tisdagen den 24 september en omfattande och koordinerad insats mot misstänkta ekonomiska brott, både i Stockholm och Lettland. Åtta personer greps, misstänkta för grov näringspenningtvätt och grova bokföringsbrott. Brottsupplägget involverar ett stort antal bolag, och utredningen visar att dessa företag använts för att möjliggöra utbetalningar av svarta löner till arbetskraft inom byggbranschen. Den misstänkta verksamheten tros ha omsatt närmare en halv miljard kronor under en period av tre år.

Gripandena ägde rum på fem olika platser i södra Stockholm samt i Lettland. Insatsen leddes av Ekobrottsmyndigheten, men personal från Polismyndighetens Nationella insatsstyrka bistod också vid tillslaget. Samordningen av internationella insatser, särskilt med myndigheter i Lettland, understryker den gränsöverskridande karaktären av detta brott.

Sanna Nesser, förundersökningsledare och kammaråklagare vid EBM, förklarade efter insatsen att operationen gick enligt plan och att de gripna nu skulle höras inför beslut om häktning. Detta arbete är en del av en pågående förundersökning som inleddes efter en anmälan från Skatteverket.

Den misstänkta näringspenningtvätten uppges ha pågått sedan 2021, och upplägget bedöms vara både välorganiserat och omfattande. Genom att använda så kallade fakturaskrivande bolag, kontrollerade av de misstänkta, har olika kundbolag kunnat betala osanna fakturor. Detta har i sin tur möjliggjort frigörandet av pengar för att finansiera svart arbetskraft, främst inom byggsektorn. De fakturaskrivande bolagen har mottagit cirka en halv miljard kronor för dessa osanna fakturor.

Enligt Sanna Nesser hotar denna typ av brottslighet inte bara den ekonomiska stabiliteten utan skadar även samhället i stort. Genom att undvika skatt och arbetsgivaransvar skapas orättvisa förutsättningar för seriösa företag inom byggbranschen, vilket snedvrider konkurrensen. Dessutom undermineras arbetarnas rättigheter, då svart arbetskraft ofta saknar grundläggande skydd och förmåner.

Pengarna som de misstänkta fått genom osanna fakturor har använts till en mängd olika ändamål, inklusive inköp av fordon som sedan har exporterats och sålts utomlands. Vinsterna från dessa försäljningar har sedan återförts till de bolag som beställt och betalat för de osanna fakturorna, ofta genom kontanta transaktioner. Denna komplicerade metod för att tvätta pengar och dölja deras ursprung är typisk för sofistikerade ekonomiska brottsnätverk.

Vid tillslaget genomfördes också flera husrannsakningar, där både bostäder och företagslokaler genomsöktes för att säkra bevis. Susanna Olofsson, utredningsledare vid Ekobrottsmyndigheten, berättade att man gjort omfattande beslag under insatsen. Bevismaterial i form av dokument, datorer, mobiltelefoner och annat digitalt material togs i beslag. Dessutom har värdefulla tillgångar som kontanter, bilar och andra föremål beslagtagits, liksom kontotillgodohavanden på olika bankkonton. Detta material kommer nu att analyseras noggrant för att ytterligare stärka bevisningen mot de misstänkta.

Den här typen av tillslag visar på Ekobrottsmyndighetens och andra myndigheters beslutsamhet att bekämpa systematiska och organiserade ekonomiska brott som påverkar både det svenska och internationella samhället. Genom att samverka med andra nationella och internationella myndigheter hoppas man kunna slå ner på nätverk som använder liknande metoder för att undergräva ekonomiska regler och lagar.