Akademiska sjukhuset i Uppsala har nyligen gjort en betydande investering genom att köpa ett system för strålningsbehandling till ett värde av 2,9 miljoner kronor från ett litet företag utan godkänd F-skatt. Företaget, som drivs av en vd som nyligen dömts till fängelse för bland annat misshandel, har haft en lång historia av finansiella och juridiska problem. Sedan 2008 har företaget kämpat med betalningsanmärkningar, bristande redovisning och återkallad F-skatt, vilket har lett till omfattande tvister med Skatteverket.

Beställningen på 2,9 miljoner kronor görs 2 månader efter fängelsedomen.

Trots dessa problem har företaget lyckats sälja utrustning till andra framstående sjukhus, inklusive Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs Sjukhus. Den pågående problematiken har varit känd för vissa sjukhus, men det verkar som om kontrollen av leverantörerna varit bristfällig eller obefintlig.

Företagets tidigare vd, som dömts till fängelse vid flera tillfällen, har nyligen startat ett nytt bolag med ett namn som liknar det gamla. Detta nya bolag har redan börjat ta över faktureringen, vilket gör att tidigare problematiska företag nu verkar kunna fortsätta verksamheten under ett nytt namn, samtidigt som de undviker de tidigare kontrollerna.

Den tidigare förvaltningschefen vid Akademiska sjukhuset, Peter Karlsson, var ansvarig för varuförsörjningen under den period när avtalet med det kontroversiella bolaget ingicks. När vi kontaktade honom för att fråga om eventuella leverantörskontroller svarade han att sådana kontroller hade genomförts. Efter att ha blivit informerad om företagets bristande F-skattsstatus och de juridiska problemen blev han chockad och uttryckte svårigheter att förstå situationen. Karlsson, som idag är styrelseledamot i SKR:s bolag Adda och ansvarig för digitalisering hos Region Stockholm, var inte medveten om den fullständiga bakgrunden till företaget vid tiden för affären.

När jag kontaktade Akademiska sjukhusets pressavdelning för att få klarhet i hur leverantörskontroller utförs, fick jag ingen respons. Presschefen, Elisabeth Tysk, var på semester och inga svar kunde ges.

En sjukhusfysiker vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som varit delaktig i beställningar från det aktuella företaget, förklarade att de betraktade leverantören som det enda alternativet för vissa tekniska tillbehör och reservdelar. Detta tyder på att sjukhusen kan ha varit beroende av leverantörens specifika produkter utan att ha genomfört tillräckliga kontroller av deras status.

Det nya bolaget med det snarlika namnet fortsätter nu att fakturera sjukhus, och det verkar som om bristerna i kontrollerna kvarstår. Denna situation belyser ett allvarligt problem med upphandling och leverantörskontroller inom vården, där bristande rutiner kan leda till att företag med allvarliga juridiska och finansiella problem fortsatt får tillgång till offentliga kontrakt.