Dömd för grovt vapenbrott – utvisas

En person som blivit dömd för grovt vapenbrott och brott mot knivlagen i samband med en vapenöverlåtelse i Eskilstuna har undvikit utvisning i tingsrätten. Men i hovrätten blev han ändå utvisad, trots att hans koppling till Sverige inte ansågs tillräckligt stark, även om han bott i landet i 20 år och hade två barn.

Mannen, som beviljades permanent uppehållstillstånd som kvotflykting 2004, var inte formellt erkänd som flykting. Eskilstuna tingsrätt ansåg att utvisningsförutsättningarna var uppfyllda, men att han var att betrakta som en långvarig bofast i Sverige.

Trots att mannen kom till Sverige som ung och återföll i allvarlig brottslighet, som möjliggjorde utvisning enligt utlänningslagen, bedömde tingsrätten att han inte borde utvisas på grund av hans långa tid i Sverige, familjen här och bristande kopplingar till Iran.

Hovrätten framhåller att syftet med ändringen i utlänningslagen är att det ska vara möjligt att i fler fall än tidigare utvisa utlänningar som begår brott. Detta får genomslag genom att det ställs högre krav på utlänningens anknytning till Sverige. Den tilltalade kom till Sverige som 14-åring och bestämmelsen i 8 a kap. 5 § utlänningslagen ska således tillämpas. Som tingsrätten konstaterat hade mannen emellertid återfallit i sådan brottslighet – därtill med sådant högt straffvärde – att han får utvisas även med beaktande av denna bestämmelse.

Hovrätten underströk att ändringarna i utlänningslagen syftade till att möjliggöra utvisning i fler fall och att högre krav ställdes på kopplingen till Sverige. Trots att mannen kom som 14-åring, ansågs bestämmelsen om utvisning vara tillämplig. Hovrätten ansåg att hans allvarliga brottsliga återfall, särskilt med hög straffbarhet, motiverade utvisning, trots hans begränsade utbildning och arbetslöshet. Mannen hade även sysslat med olagliga aktiviteter liknande de som ledde till domen. Hans bristande kontakt med sina barn och ett kontaktförbud gentemot deras mor vägde inte tillräckligt tungt. Även om han hade familj här, utgjorde det inte en stark anknytningsfaktor för en vuxen person. Hovrätten beslutade därför att utvisa mannen från Sverige utan tidsbegränsning.