Hovrätten tillrättavisar tingsrätten: Miljöpartisten Noa Tucker ska straffas

Den tidigare Miljöpartisten och klimatextremisten Noa Tucker dömdes i tingsrätten för ohörsamhet mot ordningsmakten efter att tillsammans med flera medbrottslingar ha blockerat trafiken i Stockholm. Trots domen slapp Tucker påföljd, eftersom nämndemän från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet delade hans åsikt om ett rådande ”klimatnödläge”. Hovrätten håller inte med och utdömer nu ett bötesstraff.

Den 19 augusti 2022 blockerade en grupp klimatextremister Kungsgatan i centrala Stockholm, vilket orsakade stora trafikstörningar. En av deltagarna, 41-årige Noa Tucker, som tidigare varit lokalpolitiker för Miljöpartiet, åtalades och dömdes i Stockholms tingsrätt för ohörsamhet mot ordningsmakten.

Klimatnödläge som försvar

Tucker och hans medbrottslingar hävdade att de hade rätt att bryta mot lagen på grund av den globala klimatkrisen. Två nämndemän i tingsrätten, tillsatta av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, delade denna uppfattning om ett ”akut klimatnödläge” och befriade därför Tucker från straff.

Hovrätten avslår klimatnödläge som rättfärdigande

Domen överklagades till Svea hovrätt, som inte delar tingsrättens bedömning. Hovrätten anser att klimatextremister som begår brott inte ska undantas från straff. Eftersom hovrätten gör samma bedömning som tingsrätten beträffande skuld och brottsrubricering, utdömer de nu ett bötesbelopp på 3 000 kronor till Noa Tucker.

”Hovrätten anser, till skillnad mot tingsrätten, att det inte finns förutsättningar att meddela påföljdseftergift” skriver de i domen.

Internationell kontext och kritik

I Storbritannien har man sett betydligt allvarligare på liknande samhällsomstörtande verksamhet. Flera klimatextremister har nyligen dömts till långa fängelsestraff på fyra till fem år för att ha blockerat vägar i London.

Linus Roos, universitetslektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, kritiserar att Tucker befanns skyldig men ändå slapp påföljd. Han anser att det är ett tydligt exempel på när personliga värderingar trumfar gällande rätt och menar att om domen hade stått sig i högre instans, hade det medfört betydande risker.

Axel Peterson, chefsrådman på Stockholms tingsrätt, avfärdar användningen av ”klimatnödläge” som ett försvar för brott. Han påpekar att lagens skrivningar om nödvärn gäller helt andra situationer, som att försvara sig mot en omedelbar fara eller agera vid ett akut hot, inte att blockera trafik på grund av klimatkris.

Politisering av rättssystemet

I tingsrättens dom, som Svea hovrätt nu rivit upp, fanns flera politiserade skrivningar från nämndemännen som motiverade varför Tucker skulle befrias från påföljd. De hävdade att klimatförändringarna är ett akut nödläge med katastrofala konsekvenser om inga åtgärder vidtas, och att Tuckers handlingar syftade till att undanröja denna fara.

Linus Roos kritiserar hur politiskt tillsatta nämndemän ofta åsidosätter lagen för sina egna åsikter och känslor. Han menar att nämndemännen i många fall agerar utifrån personliga värderingar snarare än juridisk kompetens.

Problemet med att den klimatalarmistiska rörelsen påverkar domstolarna är inte unikt för Sverige. Noa Tuckers advokat, Pia Björstrand, nämner att liknande exempel finns i domstolar i Schweiz, Storbritannien och Finland, och att det finns en internationell trend.

Roos påpekar att högre instanser består av juridiskt utbildade domare, till skillnad från tingsrätterna där nämndemän kan köra över juristdomare. Han varnar för att om denna säkerhetsventil sätts ur spel, kan argumentationen för klimatnödläge öka lavinartat i rättsfall.