De offentliga debattörerna Katerina Janouch och Lennart Matikainen är föremål för en polisutredning, där de misstänks för hets mot folkgrupp. Utredningen startade efter att de på sina respektive Facebook-profiler delat en satirisk teckning skapad av den indiske satirtecknaren Manoj Kureel.
Den aktuella bilden, som enligt uppgift publicerades i oktober förra året, anmäldes till polisen av den ideella organisationen ”Näthatsgranskaren”, vars syfte är att bekämpa näthat och olagliga yttringar på nätet. Initialt valde en åklagare att lägga ned utredningen, men efter en överprövning inleddes en förundersökning.
Under den gångna veckan har både Katerina Janouch och Lennart Matikainen, som är kända från den alternativmediala plattformen Swebbtv, kallats till polisförhör. Båda anklagas för att ha spridit missaktning mot en folkgrupp, vilket enligt svensk lag kan utgöra brottet hets mot folkgrupp.
Den omtvistade satirbilden och dess sammanhang
Den bild som nu är föremål för utredningen skapades av Manoj Kureel, en indisk konstnär känd för sina ofta kontroversiella satirbilder. Den aktuella teckningen publicerades ursprungligen i oktober 2020 som en reaktion på en terrorattack i Nice, Frankrike, där en äldre kvinna brutalt mördades i en kyrka.
Katerina Janouch förklarar att hon återpublicerade bilden i oktober 2023, kort efter den omfattande terrorattacken i Israel den 7 oktober, utförd av den palestinska militantgruppen Hamas. Janouch har personliga kopplingar till händelsen genom sitt judiska påbrå och beskriver sin publicering som en personlig reaktion.
– Sverige har blivit ett land där hets mot folkgrupp tillåts på våra gator medan rättsväsendet istället riktar resurser mot att utreda satir och åsiktsyttringar, menar Janouch.
Janouch lyfter även fram en tidigare rättsfall där Sveriges Television friades av Justitiekanslern efter att ha sänt ett inslag som kritiserades för att göra narr av kineser. Hon menar att satir borde vara skyddad som en del av yttrandefriheten.
Matikainens syn på saken
Lennart Matikainen, som utöver sitt medieengagemang även har en politisk roll inom partiet Alternativ för Sverige, delade också bilden på Facebook. Han raderade dock inlägget i februari 2024, men vid det laget hade polisen redan inlett en utredning.
Matikainen försvarar sin delning av bilden med att den syftar till att peka på faran med att terrorister kan ta sig in i Europa under sken av att vara flyktingar. Han refererar till det ökade terrorhotet i Sverige och Europa, och menar att det finns en reell koppling mellan flyktingströmmar och terrorism.
Matikainen betonar att deras kritik inte riktar sig mot muslimer generellt, utan specifikt mot terrorister, och han uttrycker oro för att Sverige befinner sig i ett ”lågintensivt inbördeskrig”, där han kopplar den muslimska invandringen till ökad gängkriminalitet och klanstrukturer.
– Om det är en ny blasfemilag som de vill införa, så får de säga det. Det vi pekar på är terrorism, inte islam i sig, avslutar Matikainen.
Utredningen fortgår och det återstår att se om det kommer att väckas åtal mot Janouch och Matikainen. Samtidigt fortsätter diskussionen kring yttrandefrihetens gränser och hur dessa ska tillämpas i en tid av ökande polarisering och samhällskonflikter.
Lämna ett svar