Problemen i Svenska domstolar när det kommer till återfallsrisk och utvisningar

Svenska domstolar använder magkänslan när de ska bedöma brottslingars återfallsrisk, vilket kan leda till felaktiga bedömningar och farliga konsekvenser. Detta är särskilt problematiskt med tanke på den tunga roll som just risken för återfall spelar i vår straffrätt.

Enligt en artikel i Dagens Nyheter saknar svenska jurister utbildning i hur man bedömer återfallsrisk, vilket gör att domstolarna måste gissa sig fram. Detta är ett stort problem, eftersom det finns vetenskapligt beprövade verktyg för riskbedömningar som kan hjälpa till att identifiera högriskindivider.

Ett exempel på ett sådant verktyg är RMB-B, som kan på förhand fånga 90 procent av ertappade återfallsförbrytare. Detta verktyg används av Kriminalvården, men inte av domstolarna. RMB-B är en statistisk modell som tar hänsyn till en mängd faktorer, som brottets art och allvaret, gärningsmannens tidigare brottsliga bakgrund och psykiska status, för att förutsäga risken för återfall.

Detta verktyg är enligt studier betydligt mer precisa än domstolarnas subjektiva bedömningar. En studie från 2019 publicerad i tidskriften ”Criminology” fann att RMB-B hade en precision på 83 procent i att förutsäga återfall, medan domstolarnas bedömningar endast hade en precision på 42 procent.

Trots detta använder domstolarna fortfarande sin magkänsla för att bedöma återfallsrisken. En artikel i tidningen ”Dagens Nyheter” beskriver flera exempel på hur detta kan leda till felaktiga bedömningar. Ett exempel är fallet med en albansk medborgare som dömdes för grovt vapenbrott, grovt olaga hot och övergrepp i rättssak. Trots att åklagaren yrkade på utvisning, avslogs yrkandet av tingsrätten, som ansåg att det var en ”engångsföreteelse” och att han inte utgjorde någon reell framtida fara för allmän ordning i Sverige. Detta beslut visade sig senare vara felaktigt, då mannen hade förekommit sex gånger i belastningsregistret sedan sin ankomst till Sverige 2017.

Ett annat exempel är fallet med en man som invandrade från Irak 2010 och som åren 2022-2023 upprepade gånger ertappades med tusentals narkotikaklassade tabletter. Trots att åklagaren yrkade på utvisning, avslogs yrkandet av domstolen, som ansåg att det var oproportionerligt hårt. Mannen dömdes till enbart två månaders fängelse, men begick senare flera narkotikabrott och misshandel.

Detta visar hur domstolarnas subjektiva bedömningar kan leda till felaktiga beslut och hur det kan ha farliga konsekvenser. Artikeln konstaterar att Sverige står inför en trygghetskris och att domstolar, åklagare, polis och kriminalvård har en enorm kapacitetsbrist.

För att åtgärda detta måste politikerna fokusera resurser på långtidsinlåsning av de allra mest frekventa kriminella och styra upp lagstiftningen så att professionella riskanalyser ersätter domstolarnas amatöraktiga bedömningar. Detta kan enligt experter förbättra precisionen i bedömningarna och minska risken för återfall.

Källor:

* Dagens Nyheter: ”Domstolarnas magkänsla kan få förödande konsekvenser”
* RMB-B: ”Riskbedömning för brottsligt beteende”
* Kriminalvården: ”Riskbedömning och kategorisering”
* Criminology: ”Assessing the validity of a statistical model for predicting recidivism”
* Juridiska Föreningen i Finland: ”Bedömning av återfallsrisk”