Tumba-Tarzan gömde sig i skogen

I över ett halvår var Rolf och hustrun Alice på flykt i skogarna runt Tumba. Snart blev han hela Sveriges Tumba-Tarzan. En stilig karl med tjuvhedern i behåll, men som ändå inte lyckades hålla sig på rätt sida om lagen.

När Amanda och Eskil Johansson får sin förste son är han efterlängtad. Äntligen fylls den minimala stugan Entorp, strax söder om Tumba, av joller, gurglande barnaskratt och annat som hör småbarnsperioden till.

Amanda och Eskil är utfattiga. Stugan ägdes av fattigvården och den ligger en bra bit in i skogen.

Några pengar syns visserligen aldrig till hos familjen Johansson, men Amanda och Eskil älskar varandra. De har länge drömt om att bilda familj, och snart utökas familjen med ytterligare två söner, Sune och Olle.

Amanda och Eskil är arbetslösa. De är båda sjukliga, och ingen arbetsgivare vill anställa dem. Amanda har ständig värk i kroppen och en skrällande hosta och går framåtböjd. Snart diagnostiseras hon med tbc, och sjukdomen blir inte bättre av att vistas i den råkalla, o-isolerade stugan mitt ute i skogen. Inte heller Eskil har hälsan.

Men de älskar sina pojkar. De uppfostrar dem, ger dem kärlek och uppmärksamhet.

Det kommer att spela stor roll längre fram i pojkarnas liv.

Hemma får de den kärlek som ett barn så väl behöver. Entorparna håller ihop och ställer upp för varandra, i vått och torrt. Rolf lär sig snabbt att försvara sina småbröder, och de lär sig alla att ducka för glåporden som kastas efter dem i skolan: ”tattare”, ”patrask” och annat.

De får hjälp av fattigvården, men hjälpen är knaper. Mamma Amanda, som är driftig, lär sina pojkar att tillverka bordslöpare och prydnadsblommor och små fjärilar av kräppapper. När de sitter där runt köksbordet och viker papper, hon och hennes pojkar, hinner de prata om både drömmar och vackra minnen.

Tillsammans med pappa Eskil lär de sig att bränna tjära och plocka bär och svamp.

Allt säljs genom att Rolf och bröderna knackar dörr.

Föräldrarna är samvetsgranna medborgare. De lär sina söner vad som är rätt och fel, men ibland, när hungern är extra svår, händer det att de ger sig ut på tjuvjakt. Annars håller de sig på rätt sida om lagen.

Det är en hedersfråga för Amanda och Eskil. Nog för att de är fattiga, men de vet att sköta sig.

Rolf tar de påhugg han kan få. Alla slantar är välkomna, och att han då och då tvingas försumma skolan för att ta tillfälligt jobb på Luma i Hammarbyhamnen eller för att dela ut post är nödvändigt.

Föräldrarnas kärlek och uppfostran har stor betydelse för vilket slags individ Rolf ska komma att bli. För vad som än händer vet han att han har varit ett älskat barn.

Livet förändras

1940, när Rolf är 15 år, vänds tillvaron upp och ner. Mamma Amanda tas in på sanatorium. Pappa Eskil hamnar även han på sjukhus.

Rolf blir ensam kvar att ha ansvar för sina småbröder. Det är ett tungt ansvar för en 15-åring. Fattigvården har koll på brödraskaran, och snart omhändertas Olle och Sune, som då är 7 och 10 år gamla.

De hamnar på barnhem i Norrtälje. Här lär de sig att stjäla, samtidigt som Rolf växer upp till en ung man, träffar sitt livs kärlek Alice, får ny bostad av fattigvården och försörjer sig genom att ta olika ströjobb.

Forts från föreg sida

Alice och Rolf blir föräldrar till två döttrar och de försöker uppfostra dem så gott de kan.

Rolf tar sin uppgift som storebror på allvar. Han försöker hålla kontakt med sina småbröder, som bor på barnhemmet i fem år. 1945 anser myndigheterna att bröderna är tillräckligt gamla för att inte längre bo kvar på barnhemmet, och när Olle och Sune är 12 respektive 15 år återförenas bröderna.

Planen är att de två småbröderna ska bo med Rolf och Alice. Men fattigvårdens bidrag tillsammans med den ynka lön som den 20-årige Rolf och hans unga hustru lyckas dra in räcker inte för att mätta sex munnar.

Sune och Olle börjar därför göra inbrott i olika sommarstugor. Med sig hem har de konserver som familjen äter och kläder som gör att de slipper frysa. Det händer att bröderna även stjäl föremål som går att sälja, men för det mesta stjäl de bara det som behövs.

De har ju lärt sig av Amanda och Eskil vad som är rätt och fel. Även om de vet att det är fel att stjäla är det hungern och kylan som driver dem. Att bli girig och därmed ta mer än vad de behöver finns inte på kartan.

På det här sättet lever familjen i sju år. De försöker hålla sig utanför myndigheternas radar. Stugorna som bröderna gör inbrott i ligger långt ifrån hemmet i Vretarna.

Hamnar i fängelse

1952 åker de två yngsta bröderna fast. När polisen gör husrannsakan hemma hos Rolf och Alice hittar de en del tjuvgods, och även Rolf döms för häleri.

Ett år senare rymmer Sune och Olle, och de lyckas med konststycket att, trots att det är vinter, hålla sig gömda i de vidsträckta skogarna runt Södertörn.

För att överleva begår de ännu fler inbrott, och det, tillsammans med den hjälp som de får av Alice och Rolf, gör att de lyckas hålla sig på fri fot ända till augusti 1953.

Nu upprepas historien. För den här gången döms även Rolf till fängelse för medhjälp. Alice döms till villkorlig dom, och parets döttrar omhändertas av de sociala myndigheterna.

De unga föräldrarna är förtvivlade. Alice skickar ett brev till sin man och börjar diskutera skilsmässa. Inte för att hon inte längre älskar Rolf, men om hon skiljer sig kanske hon kan få tillbaka vårdnaden av flickorna.

Brevet får Rolf att planera för rymning. Den 8 maj 1954 tar han sig ut i friheten genom att klättra ut genom fönstret och vidare nerför ett träd.

Han övertalar Alice att rymma ut i skogarna med honom, och nu börjar en klappjakt som medierna ivrigt rapporterar om.

Alice och Rolf har flytt utan packning. Sommaren är visserligen på väg, men det är fortfarande kallt nattetid. Och även under sommaren behöver man äta. Därför gör Rolf inbrott i olika sommarstugor.

Precis som sina bröder försöker Rolf begå gentlemanna-

Rolf Johansson, alias ”Tumba-Tarzan”, grips av polis vid en polisspärr på Stocksundsbron efter att han i sju månader hållit sig undan polisen i Tumbaskogarna söder om Stockholm.

mässiga inbrott. Han tar bara det som behövs. Han är dessutom noga med att städa upp efter sig, att lämna en stökig brottsplats är under hans värdighet, och det går rykten om att han till och med skrev brev till sommarstugeägarna där han bad om ursäkt för inbrottet.

Snart har Alice och Rolf såväl tält och sovsäck som fiskeutrustning och spritkök. De har mat, och av någon anledning har Rolf även fått med sig en pistol från en av stugorna.

Korrekt och artig

De är duktiga på att undvika uppmärksamhet, men vid midsommartid upptäcks de. Det är någon i trakten som sett ett mystiskt tält på ett berg i Grödinge, och en polispatrull sänds ut för att undersöka saken.

Senare ska tidningen Expressen rapportera om hur polismannen Gösta Svensson blir beskjuten av Rolf Johansson. Onsdagen den 23 juni 1954 pryder en stor bild av Svensson hela förstasidan. På bilden visar Gösta Svensson en stekpanna med fem kulhål. Den målande rubriken ”Ung desperado sköt mot polis. Befriade fru med våld” illustrerar en vild polisjakt där Rolf och Alice springande tar sig ännu längre in i skogen. Men först skjuter Rolf varningsskott upp i luften. Skotten besvaras av polisen.

Att Rolf enbart avlossat varningsskott, och att kulhålen i stekpannan i själva verket kom från polisen, skriver man inte om. Istället rapporterar tidningarna om att Svensson hade varit nära att få en kula i huvudet.

Rolf döps om till Tumba-Tarzan och blir i det närmaste legendarisk. Han är stilig, och i trakten börjar det gå rykten om honom och hans unga hustru. Fler och fler vittnen träder fram och berättar om ett korrekt och artigt uppförande, och historien om Rolf och Alice på flykt i skogarna får ett romantiskt skimmer.

Överallt pratas det om Tumba-Tarzan, och precis som sagans Tarzan får han nästan mytologiska krafter. Det sägs att han är i det närmaste övernaturligt stark. Det sägs också att han har en fenomenal förmåga att prata med djur, vilket innebär att polisens hundar inte markerar honom.

Gömmer sig

Brevledes får Rolf iväg ett meddelande till vännen Kalle, som plockar upp paret med sin lastbil. Kalle öppnar sitt hem i Bagarmossen för dem, och för första gången på flera månader får Alice och Rolf möjlighet att sova ut i en mjuk säng. De får tvätta sig med varmvatten och de kan äta sig mätta.

I sex veckor håller de sig gömda i Kalles lägenhet, men framåt hösten börjar de oroa sig för att bli upptäckta. De flyr återigen ut i skogen.

I november orkar inte Alice längre. Hon söker upp sin mamma i Stockholm och överlämnar sig sedan till polisen.

Den 16 november 1954 anhålls även Rolf. Även nu blir Rolfs goda uppfostran tydlig. När polisen stoppar honom på Stocksundsbron strax norr om Stockholm säger han artigt:

– Presentation är väl överflödig, så vitt jag förstår.

Rolf åtalas för bland annat stöld och häleri. Han döms till tre och ett halvt års straffarbete. I fängelset blir han vegetarian och inleder ett livslångt engagemang för djurskyddsfrågor.

Han återförenas varken med Alice eller med döttrarna. Efter frigivningen försörjer han sig på att hålla föredrag och han är, precis som sina föräldrar, sjukskriven under långa perioder. Som ett minne av den artige tjuven finns han idag avbildad som staty utanför Polishögskolan i Stockholm.

Så här gick det för …

… Rolfs fru Alice:

Hon dömdes till 10 månaders villkorligt straffarbete. Alice och Rolf må ha haft en stark och innerlig kärlek till varandra, men efter avtjänat fängelsestraff återförenas de två inte.

… Rolfs bröder:

Även bröderna hamnade på Långholmen och fortsatte efter avtjänat straff att begå brott. Under sina sista år bodde Olle i en tom buss tillsammans med 15 katter.

… Rolfs döttrar:

Döttrarna hamnade i samma fosterhem, och även om mormodern höll kontakten med dem under uppväxten blev de kvar i fosterhemmet under hela sin uppväxt.

… Rolf själv:

Han gifte så småningom om sig och fick en son, som även han omhändertogs av de sociala myndigheterna. Sonen arbetar idag som lärare och kontaktperson åt kriminella ungdomar.