I häktet hade barnvåldtäktsmannen försökt ta sitt liv och pratat om det flera gånger.

Men Kumlaanstalten missade hans historik, och på grund av platsbrist sattes han i ett besöksrum som inte var anpassat för att förhindra självmord.

Bilder från Kriminalvårdens internutredning visar dörren till besöksrummet där han placerades och toaletten där han tog sitt liv.
Foto: KRIMINALVÅRDEN

Första natten tog han sitt liv på den låsbara toaletten.

Mannen i 60-årsåldern dömdes förra året för att på 00-talet ha begått totalt 19 grova våldtäkter mot en flicka som då var under 15 år. I ett av fallen hade han klippt upp flickans underliv med en sax för att lättare kunna tränga in i henne. Straffet blev åtta års fängelse.

Han blev kvar i häkte i flera månader efter att domen vunnit laga kraft. Orsaken var att det var fullt på riksmottagningen i Kumla, där de som döms till långa fängelsestraff ska utredas innan de placeras.

När han slutligen kom till Kumlaanstalten den 21 maj i år var det sedan polisen meddelat att häktet inte längre fick användas för dömda personer. 

Det var fullt både på riksmottagningen och på de vanliga avdelningarna på Kumla, så mannen placerades i ett besöksrum. Rummet har en toalett med låsbar dörr, och inredningen var inte anpassad för att förhindra självmord.

Hittades död på toaletten

Vid 07.30 morgonen därpå påbörjade två kriminalvårdare väckningen på avdelningen. De knackade på mannens dörr men fick inget svar. Genom en lucka kunde de se att sängkläderna låg vikta och oanvända på sängen. De tog sig in i rummet, öppnade den låsta toalettdörren utifrån med en matkniv och hittade mannen död.

En läkare bedömde senare att han varit död i mellan fyra och sex timmar när han hittades.

Kriminalvårdarens utredning av dödsfallet är nu klar. Utredaren konstaterar att situationen med platsbrist på både häktet och anstalten spelat in i skeendet.

”Att den intagne förflyttas under tidsnöd och dessutom under en helg är olyckligt och, menar utredaren, är en faktor som sannolikt har påverkat händelseförloppet.”

I beställningen av transporten mellan häktet och anstalten fanns ingen notering om mannens självmordsrisk. Först den 22 maj, när mannen redan var död, fick Kumlaanstalten ett mejl från häktets sjuksköterska med information om honom. Det är ”ännu en olycklig omständighet”, enligt utredaren.

Kumlaanstaltens miss

När mannen skrevs in på Kumlaanstalten gjordes en så kallad suicidscreening, som går ut på att den intagne får svara på ett antal frågor. Han svarade bland annat nej på frågan om han hade försökt ta sitt liv.

Däremot gjordes ingen slagning på honom i kriminalvårdsregistret, vilket ska göras enligt anstaltens rutiner. Om man hade gjort det hade man bland annat kunnat anteckningar från hans tid i häktet om hur han satts under tät övervakning efter att ha talat om självmordsmetoder, försökt ta sitt liv och uppvisat självskadebeteende.

Utredaren skriver:

”Den uteblivna bakgrundskontrollen är […] en uppenbart försvårande omständighet som med stor sannolikhet har varit avgörande för händelseutvecklingen.”    

Kumlaanstalten rekommenderas att kommunicera till de anställda hur viktigt det är att göra bakgrundskontroller i kriminalvårdsregistret i samband med suicidscreening av intagna.