Brå: Risk för etnisk diskriminering vid poliskontroller av brottslingar

I kampen mot gängkriminalitet har myndigheterna infört så kallade visitationszoner i områden där narkotikahandel är utbredd. Nu har Brottsförebyggande rådet (Brå) lyft en varning om att detta kan leda till etnisk diskriminering, eftersom dessa områden främst bebos av invandrare.

För att minimera risken för att polisen diskriminerar personer med icke-svensk bakgrund som misstänks vara inblandade i narkotikabrott, har Brå utarbetat en ny vägledning med användning av skattepengar. Den beskriver hur poliser i yttre tjänst bör agera enligt myndighetens riktlinjer när de kontrollerar misstänkta brottslingar som inte har det traditionellt svenska utseendet och kan antas ha rötter i ett icke-västligt land.

Brå uttrycker oro över att det saknas ”djupare kunskap om riskerna för diskriminering och ökad medvetenhet om hur polisarbete kan påverka olika samhällsgrupper” inom poliskåren, enligt kriminologer vid Brå.

Risk för integritetskränkning av brottslingar
Det finns en betydande risk att när polisen nu har utökade befogenheter för att bekämpa den i dag invandrardominerade narkotikahandeln, kommer många brottslingar att känna sig kränkta på ett sätt som liknar främlingsfientlig ”rasprofilering”, enligt en färsk studie som publicerats av Brå.

Myndigheten, trots sitt namn, har i studien lagt mer vikt vid att skydda brottslingar från kontroller och gripanden än att ge polisen det utrymme de behöver för brottsbekämpning.

Oro över ”diskriminerande etnisk profilering”
Brå har undersökt hur polisen väljer vilka personer de kontrollerar vid misstankar om narkotikabrott. Studien uttrycker särskild oro över vad man kallar ”diskriminerande etnisk profilering,” det vill säga att personer med mörkt hår och bruna ögon oftare blir kontrollerade av polisen jämfört med personer med blont hår och blå ögon.

Detta delvis förklaras av att svenskar i princip är frånvarande i områden där narkotikahandel pågår och visitationer är nödvändiga. Dessutom har de kriminella gängen som kontrollerar narkotikahandeln i stor utsträckning utomvästlig invandrarbakgrund.

För att rätta till detta uppmanar Brå i studien poliser som arbetar med denna typ av brottslighet att ”kontinuerligt följa upp hur de använder tvångsmedel och hur träffsäkra de är i sina kontroller.” Det nämns dock inte om detta innebär att polisen bör genomföra fler kontroller av personer med traditionellt svenskt utseende, vilka inte är misstänkta för brott i områden där dessa brott är ovanliga.

Polisen uppmanas att minska etnisk profilering
Brå oroar sig över ”systematiska skillnader baserat på etnicitet i polisens misstankar om narkotikabrott”, där de flesta som grips för narkotikabrott har sitt ursprung i Afrika och Sydvästasien (Mellanöstern), medan väldigt få har nordisk bakgrund.

Även om det finns förklaringar till dessa skillnader, såsom de som nämns tidigare, kan man inte utesluta att den demografiska snedvridningen kan bero på etnisk profilering, enligt Brå.

Myndigheten påpekar att det är avgörande att polisen ägnar tillräckligt med uppmärksamhet åt att minska riskerna för diskriminerande etnisk profilering. Nu när polisen har ökad handlingsfrihet är det ännu viktigare att alla kontroller sker med respekt. Polischefer bör också våga prata om risken för etnisk diskriminering inom polisarbetet och inte enbart fokusera på brottsbekämpning.

Anna Öström, projektledare på Brå, hoppas att den nya vägledningen kommer att minska oron över eventuell diskriminering i polisarbetet och att poliser på fältet kommer att vara medvetna om likabehandling och rättssäkerhet. Brå uttrycker också oro över att vissa poliser saknar kunskap om hur stereotypa uppfattningar kan påverka deras bedömningar. Lars Lewenhagen, utredare på Brå, uppmanar Polismyndigheten att ytterligare utvärdera frågan och omfördela resurser för att minska risken för etnisk diskriminering i polisarbetet.

Brottsförebyggande rådets studie/rapport kan laddas ned och läsas i sin helhet HÄR.