Arbetsgivare – Brottsregister

Många arbetsgivare letar efter information om brottsregister, även om de vanligtvis inte kan begära utdrag ur polisens belastningsregister för de flesta yrken. Det är möjligt för dem att enkelt få tillgång till den information de behöver genom webbplatser som Lexbase och Mrkoll. Men hur är det möjligt?

Dessa företag har utgivningsbevis, vilket innebär att de åtnjuter grundlagsskyddad yttrandefrihet. Det begränsar Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) i deras möjlighet att få sajterna att ta bort information om individer, även om det skickas klagomål till IMY, enligt Maria Stråhle, kommunikatör på IMY.

Normalt ges utgivningsbevis till massmedieföretag med automatiskt grundlagsskydd, vilket stärker journalistikens rättsliga ställning. Men 2003 infördes ett frivilligt grundlagsskydd som gör det möjligt för vem som helst med en blogg eller söksajt att ansöka om utgivningsbevis från Myndigheten för press, radio och tv. Det innebär att dessa personregister nu omfattas av grundlagsskydd, vilket ger dem en viss immunitet mot GDPR och IMY:s tillsyn.

Maria Stråhle påpekar att dataskyddsförordningen i de flesta fall inte gäller för verksamheter med utgivningsbevis.

I Sverige är traditionella medier restriktiva med att publicera namn i samband med brott, och grundregeln är att undvika namnpublicering. Detta är anledningen till att du ofta ser sådana hänvisningar som ”32-årig man från Örebro” även när det gäller allvarliga brott. Brott mot medieetiska regler kan leda till anmälningar till Medieombudsmannen.

Det är också värt att notera att medan polisen i allmänhet måste gallra bort uppgifter om domar efter ett visst antal år, kan dessa uppgifter fortsätta finnas tillgängliga på webbplatser som Lexbase och Mrkoll under mycket längre tid.

Då gallras uppgifter bort ur belastningsregistret:

Det är straffet som avgör hur länge en uppgift finns kvar i belastningsregistret.

3 år efter beslut: Vid straffvarning, alltså när åklagaren beslutat att inte åtala, om personen var under 18 år när brottet begicks.

5 år efter dom eller beslut: Vid exempelvis dagsböter, tillträdesförbud, skyddstillsyn för unga, ungdomsvård, ungdomstjänst om personen var under 18 vid tidpunkten då brottet begicks.

10 år efter dom eller beslut: Vid kontaktförbud, skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård/ungdomstjänst för personer om personen var över 18 år när brottet begicks.

10 efter att straffet har avtjänats: Gäller för de skarpaste påföljderna, som fängelse, sluten ungdomsvård och rättspsykiatriskt vård.

20 år: Om en ny påföljd (dock inte böter) tillkommer medan en annan uppgift ännu står kvar i registret behålls båda kvar. Senast efter 20 år ska uppgifterna dock gallras bort.