I 15 år satt mjölnaren Nils Andersson i Långholmens verkstad och skruvade ihop fågelholkar. Han hade dömts för mordet på sin hustru och de flesta var övertygade om hans skuld. Men de långsamt rullande rättvisans kvarnar skulle snart ge honom rätt. För precis 75 år sedan sattes punkt för en av tidernas stora rättsskandaler.
Den elegante mannen till höger med slips, väst, manschettknappar och klockkedja är varken politiker eller direktör.
Han är tidigare dömd för mord men har nu fått reda på att han efter 15 års fängelse är en fri man.
Historien börjar redan 1932. Mjölnaren Nils Andersson, så småningom med tillnamnet Esarparn, är ingen populär person. I trakterna öster om Malmö är det många som känner sig lurade av den driftige Nils och kanske har mjölnaren inte alltid rent mjöl i påsen.
DE FLESTA ÄR rädda för honom. Han har ett blixtrande humör och är det någon man inte villa hamna i dispyt med så är det Nils Andersson. Han kan ju till och med ta till knytnävarna när argumenten inte biter. I ett fall blir han dömd till en månad på tukthus för att ha slagit ut tre tänder på en kvinna han grälat med.
Körkortet blir han av med efter flera fyllekörningar.
Det är stökigt runt Nils Andersson, helt enkelt.
1925 brinner kvarnen, som är fullt försäkrad. Det lägger knappast band på snacket på bygden: ”Kan det vara Nils själv som tänt på?”
Dessutom: ”Visst har Nils en relation med 18-åriga Edith? Hon är ju bara flickebarnet. Stackars hans hustru Hanna.”
I FEBRUARI 1932 hittas Nils hustru Hanna död vid bäcken. Bredvid sig har hon kaffehurran och det antas först att hon drunknat när hon skulle hämta vatten till spisen. Några märken på halsen tyder dock på att hon bragts om livet och uppmärksamheten riktas mot hennes koleriske och otrogne make.
Några egentliga bevis krävs inte. Det är inte ens helt säkert att Hanna bragts om livet. En olycka kan inte uteslutas.
Trots detta är alla rättsliga instanser överens om att livstids fängelse är det enda möjliga straffet för Esarparn.
1947, efter att Nils tillbringat mer än 15 år i fängelse, har den unge advokaten Einar Bjure-Dehlén samlat ihop tillräckligt mycket material för att lämna in en ansökan om resning, något som till slut beviljas.
I NOVEMBER 1947, för snart 75 år sedan, bänkade sig rätten och den tilltalade i Torna och Bara häradsrätt. I samma rättegångssal på Malmö centralfängelse som han en gång blivit dömd skulle hans öde nu avgöras.
Det blir en friande dom och ett skadestånd på 148 000 kronor – en klen tröst för den nu 69-årige mjölnaren, särskilt som både advokatarvoden och avgift för kost och logi i fängelset skulle avräknas.
– Det här utslaget borde ha fällts 1932. Visst känns det skönt att allting är över, men det är tråkigt att min hustru och jag skulle skiljas åt på det sättet. Jag hyser ingen bitterhet mot de Esarpsbor som vittnat mot mig och jag anser att jag ej har några ovänner i Esarp, var hans lakoniska kommentar. ■
Andra som blivit friade efter domen
☛ År 1994 dömdes Joy Rahman till livstids fängelse för mordet på en 72-årig kvinna som hittats svårt misshandlad och strypt. Rahman arbetade i hemtjänsten och kvinnan var en av dem han besökte. Efter att ha blivit dömd i såväl tings- som hovrätt satt han i fängelse tills advokaten Peter Althin och journalisten Dick Sundevall 2002 lyckades genomdriva en resning i Högsta domstolen. Han frikändes och tillerkändes ett skadestånd på drygt 10 miljoner kronor.
☛ Kaj Linna, dömd för ett rånmord utanför Piteå, satt 13 år i fängelse innan han friades 2017. Han fick ett rekordstort skadestånd: på 18 miljoner kronor.
☛ En man satt över nio år i fängelset, oskyldigt dömd för våldtäkter på sin dotter. Efter frigivningen 2012 fick han ett skadestånd på närmare 13 miljoner kronor.
Lämna ett svar