Krypteringstjänsten Ghost är inte längre säker för dem kriminella

Insatsen med kodnamnet ”Kraken” innebar ett genombrott i polisens kamp mot krypterade kommunikationstjänster som används av kriminella. Den här gången rörde det sig om att knäcka den krypterade tjänsten ”Ghost”, en plattform som hade marknadsförts som ”omöjlig att hacka” och som var populär bland kriminella, inklusive de i Sverige. Ghost blev snabbt ett substitut för den tidigare dekrypterade plattformen Encrochat och andra liknande tjänster som Anom och Sky ECC, vilka alla har använts för att koordinera och genomföra organiserad brottslighet, som narkotikahandel och morduppdrag.

Operationen leddes av australiensisk polis och involverade nio olika länder, däribland Sverige. Genom insatsen lyckades polisen i hemlighet avlyssna och analysera över 125 000 meddelanden som skickats via Ghost, vilket ledde till gripanden i flera länder, inklusive Sverige, Irland, Kanada och Australien. Det svenska deltagandet har varit omfattande och började redan 2020, då svensk polis identifierade en server som hanterade Ghost-data. Detta banade väg för det internationella samarbetet som sedermera resulterade i att tjänsten knäcktes.

Trots att inga svenskar har gripits ännu, utesluter svensk polis inte att det kan komma fler gripanden i framtiden. Vice chefsåklagare Måns Biörklund understryker att alla som använder krypterade chattar för kriminella syften löper stor risk att bli föremål för framtida polisiära insatser. Han påminner om tidigare fall, såsom när Encrochat och Sky ECC knäcktes, där gripanden fortsätter att ske flera år senare.

En kamp mot krypterad brottslighet Operation Kraken är bara det senaste exemplet på hur internationellt samarbete mellan polismyndigheter har kunnat knäcka teknologiskt avancerade kommunikationsnätverk. Europols chef Catherine De Bolle förklarade under en pressträff att insatsen är ett viktigt steg för att visa att oavsett hur säker kriminella tror att deras kommunikation är, så är det bara en tidsfråga innan polisen hittar en väg in.

En av de mest uppmärksammade svenska användarna av Ghost-telefonerna var den dömde mördaren Maykil Yokhanna, som använde tjänsten i samband med mordet på 12-åriga Adriana i Norsborg. Polisen och åklagarna fick då hjälp av FBI för att dekryptera en av de telefoner som använts i fallet, vilket visar hur centrala dessa krypterade plattformar har blivit för grova brott.

Den tekniska lösningen och framtiden för krypterade tjänster Ghost-telefonerna utvecklades för att erbjuda en säker kommunikationstjänst som var nästan omöjlig att avlyssna, något som naturligtvis attraherade kriminella nätverk världen över. Mannen bakom Ghost pekas ut som en 32-årig koreansk medborgare, bosatt i Sydney, Australien. Han beskrivs som en tekniskt kunnig person med ett intresse för karaoke, vilket kontrasterar starkt mot den värld av organiserad brottslighet som hans teknik kom att bli en del av.

Ted Esplund, poliskommissarie vid Noa (Nationella operativa avdelningen), uppger att svensk polis nu har en god uppfattning om vilka individer i Sverige som både använt och administrerat plattformen. Operationen har lett till beslag av vapen och stora summor pengar, och man har också kunnat förhindra flera grova våldsbrott.

Slutord Insatsen mot Ghost understryker vikten av internationellt polissamarbete i kampen mot alltmer sofistikerad brottslighet. Teknik som krypterade kommunikationstjänster ger kriminella möjligheter att verka dolt, men varje gång en sådan plattform knäcks visar det att lagen, med tillräcklig tid och resurser, kan hinna ifatt. Om Ghost faller in i raden av tidigare krypterade tjänster som Encrochat och Anom, är det bara en tidsfråga innan nästa plattform tar dess plats – och polisen följer efter.