Svenska skattebetalare förlorar miljarder kronor på grund av bedrägerier inom bidragssystemet. En ny utredning betonar att det finns mycket som kan göras för att förhindra detta och rädda stora summor varje år.
Under 2021 betalade svenska myndigheter ut nästan 15 miljarder kronor i felaktiga bidrag, och över hälften av dessa försvann på grund av bedrägerier. Det är ett problem som hotar att underminera förtroendet för välfärdsstaten. Polisanmälningarna och lagföringen av dessa brott är otillräckliga, vilket ger bedragarna en låg risk att åka fast.
Kriminologiprofessorn Amir Rostami föreslår flera åtgärder för att tackla detta problem. Han föreslår att regelverken bör ses över för att göra dem mer enhetliga och stänga kryphål. Ett expertråd bör inrättas för att effektivisera brottsbekämpningen. Myndigheterna bör förbättra sin förmåga att förebygga fusk genom att ta fram återkommande lägesbilder och åtgärdsplaner. Ekobrottsmyndigheten bör ta över utredningen av polisanmälda brott eftersom de har specialistkompetens.
En minskning av felaktiga utbetalningar med endast 5 procent skulle spara skattebetalarna 650 miljoner kronor årligen. Vissa av Rostamis förslag är kontroversiella, som att myndigheterna ska kunna samla in fler uppgifter om enskilda personer från banker och införa straffavgifter för bidragssökare som lämnar felaktiga uppgifter.
Slutligen föreslår utredningen att utbetalningar kan frysa i upp till tre år för dem som döms för bidragsbrott, vilket skulle fungera som en påföljd och fokusera på de mer systematiska brotten.
Det är av största vikt att hantera detta hot mot välfärdssystemet noggrant och snabbt. De flesta av Rostamis föreslagna åtgärder är steg i rätt riktning och skulle ge betydande besparingar för skattebetalarna. Det är dags för regeringen att agera.
Lämna ett svar