Tre generationer kvinnor drev knarkcentral – döms i omfattande rättsprocess

I ett till synes vanligt radhus norr om Stockholm visade det sig att tre generationer kvinnor hade en nyckelroll i driften av en narkotikacentral, kopplad till det ökända Benzemanätverket. Nätverket styrdes tidigare av Mustafa ”Benzema” Aljiburi, en man som var central i den kriminella världen men som dödades i Bagdad i januari 2024. I rättegången framkom att den äldre kvinnan, en mormor i 80-årsåldern, hennes dotter i 60-årsåldern, och ett barnbarn alla hade aktiva roller i verksamheten. De tre kvinnorna har nu dömts för sina inblandningar i narkotikahandeln.

Radhuset som knutpunkt för Benzemanätverket

Radhuset i fråga fungerade som en central punkt för distribution och försäljning av droger, vilket ledde till att det blev en viktig plats för Benzemanätverket. Mustafa ”Benzema” Aljiburi, som ledde nätverket fram till sin död, hade byggt upp en stor och väletablerad narkotikaverksamhet med förgreningar både inom och utanför Sveriges gränser. Efter Aljiburis död har flera av nätverkets medlemmar blivit föremål för rättsliga åtgärder, däribland de tre dömda kvinnorna.

Kvinnornas roller i verksamheten

Inom nätverket hade kvinnorna tilldelats smeknamn som återspeglar deras roller och ålder. Mormorn, som i nätverket kallades ”Rullatorn” på grund av sin höga ålder och fysiska tillstånd, hjälpte till med verksamheten i det avlägsna radhuset. Hennes dotter, som gick under smeknamnet ”Tanten”, hade en mer aktiv roll. Enligt rätten paketerade ”Tanten” drogerna i radhuset och ansvarade för leveranser till kunder i området.

Barnbarnet, som var i 30-årsåldern, deltog även hon i den dagliga driften av narkotikacentralen. Trots att den yngsta kvinnans roll var något mindre framträdande än moderns, ansågs hennes inblandning ändå tillräckligt allvarlig för att dömas till ett flerårigt fängelsestraff.

Rättsliga påföljder

Attunda tingsrätt fann de tre kvinnorna skyldiga till allvarliga narkotikabrott. Den 60-åriga dottern dömdes till sju års fängelse för synnerligen grovt narkotikabrott, ett straff som speglar hennes ledande roll i nätverket. Barnbarnet, som är född 1993 och identifierad som Jasemin Demirörs, dömdes till fyra års fängelse för grovt narkotikabrott. Mormorn, Bitte Vangsbo, född 1944, dömdes till skyddstillsyn med hänsyn till hennes höga ålder och begränsade fysiska förmåga, vilket innebar en mildare påföljd.

Förutom fängelsestraffen ålades staten att betala advokatkostnader för de dömda. Helena Johansson, född 1962, som dömdes till sju års fängelse, hade rätt till advokatkostnader uppgående till 298 758 kr. Barnbarnet Jasemin Demirörs fick sina advokatkostnader täckta med 361 168 kr, medan advokatkostnaderna för Bitte Vangsbo uppgick till 212 729 kr.

Rättsfallets bredare konsekvenser

Fallet, som har skapat stora rubriker, understryker inte bara den utbredda och djupt rotade narkotikaproblematiken i Sverige, utan även hur kriminella nätverk ibland involverar hela familjer, där flera generationer kan dras in i den olagliga verksamheten. Attunda tingsrätts domar signalerar en stark vilja från rättsväsendet att slå ner på den här typen av brottslighet, även om de inblandade personerna har varierande roller och förutsättningar.

Förutom de tre generationerna kvinnor som nu har dömts, var även Jesper Granlund, född 1997, involverad i verksamheten. Han dömdes för narkotikabrott och fick sin tidigare straffpåföljd förlängd, vilket resulterade i ett totalt fängelsestraff på tre år och åtta månader.

Det här fallet är ett tydligt exempel på hur svensk polis och rättsväsende arbetar för att sätta stopp för narkotikahandel och de kriminella nätverk som driver den, även när det innebär att hela familjer måste ställas till svars för sina handlingar.