Våldtäktsdom Överklagas: Terapi Skapar Misstanke om Falska Minnen

Nyligen dömdes en polisman till fängelse för våldtäkt, en dom som nu överklagas med hänvisning till att den terapiform som den kvinnliga målsäganden genomgick efter händelsen kan ha skapat så kallade falska minnen. Denna utveckling belyser komplexiteten i rättsfall där minnen av traumatiska händelser är centrala.

Bakgrund och Domen

I somras dömdes en polisman av Attunda tingsrätt till tre år och sex månaders fängelse för våldtäkt. Händelsen ledde även till att polismannen förlorade sitt arbete. Den kvinnliga målsäganden och polismannen hade börjat kommunicera via Snapchat efter att ha matchat på Tinder tidigare under våren. De beslutade att träffas hemma hos kvinnan, där händelserna som ledde till åtalet inträffade.

Enligt kvinnans vittnesmål var mannen hårdhänt och tvingade sig till sex flera gånger under cirka en halvtimme, trots att hon försökte göra motstånd, skrek ”aj” och sade nej vid upprepade tillfällen. Polismannen hävdar däremot att det rådde samtycke mellan dem.

Behandlingen och Falska Minnen

Efter händelsen undersöktes kvinnan på Södersjukhusets mottagning för våldtagna och redogjorde där för händelseförloppet. Enligt tingsrättens dom stämde dessa uppgifter väl överens med vad hon senare berättade vid rättegången.

En tid efter händelsen sökte kvinnan hjälp av en terapeut och diagnosticerades med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Hon genomgick då behandlingsmetoden prolonged exposure (PE), en form av traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (KBT) som rekommenderas av Socialstyrelsen för behandling av PTSD.

Under rättegången åberopade polismannens försvar förhör med en professor i psykologi, som argumenterade att PE-behandling kan skapa falska minnen. Professorn förklarade att minnen som återkallas under PE-terapi kan ha en förhöjd risk att vara felaktiga.

Rättens Bedömning

Tingsrätten ansåg dock att det fanns starkt stöd för att de uppgifter kvinnan lämnade under terapin var tillförlitliga. En specialistpsykolog vittnade om att PE-behandling är utformad för att bearbeta riktiga minnen och inte skapar falska minnen. Därför menade tingsrätten att det kunde uteslutas att kvinnans vittnesmål byggde på falska minnen.

Överklagandet

Polismannen har via sitt ombud överklagat domen till hovrätten. I överklagandet framhålls att psykologiprofessorn borde höras på nytt med hänvisning till hans uttalanden om risken för falska minnen i PE-behandling. Polismannens ombud yrkar på att han ska frikännas, då han fortsätter att neka till brottet.

Ytterligare Information om Prolonged Exposure Therapy

Prolonged exposure (PE) therapy är en välstuderad behandlingsmetod för PTSD. Metoden utvecklades av Dr. Edna Foa och bygger på principer från kognitiv beteendeterapi (KBT). PE syftar till att hjälpa patienter att minska rädsloreaktioner genom att gradvis exponera dem för minnen av traumatiska händelser i en kontrollerad miljö. Forskning har visat att PE är effektiv för att minska PTSD-symptom och förbättra livskvaliteten för många patienter  .

Dock finns det debatt inom psykologin om riskerna för falska minnen, särskilt i sammanhang där terapi kan påverka hur minnen återkallas och bearbetas. Falska minnen är minnen av händelser som inte inträffade eller som förvränger verkliga händelser. Dessa kan uppstå på grund av suggestiva frågor, terapeutiska tekniker, eller patientens egen tolkning av upplevelser  .

Denna problematik gör det svårt att bedöma tillförlitligheten i minnen som återkallats under terapibehandlingar, vilket i sin tur påverkar rättsprocesser där sådana minnen är avgörande bevismaterial.

Slutsats

Fallet med polismannen som överklagar sin våldtäktsdom belyser de utmaningar rättsväsendet står inför när det gäller att bedöma tillförlitligheten av minnen som återkallats under terapi. Den pågående debatten om PE-terapins påverkan på minnen kommer sannolikt att fortsätta spela en viktig roll i både psykologiska och juridiska sammanhang.